DAGENS TIPS: Se en kort dokumentär av fotokonstnären Sanna Kannisto om skapandet av fågelfoton på Hangö fågelstation.

SE

Hangös gamla vattentorn

Text: Sampsa Laurinen

Den starkaste vädjan om rent vatten i Hangö? mot smittsamma sjukdomar? hördes bland läkarkåren, de mest högljudda var stadsläkarna Wilhelm Snellman redan 1889 och Sam Chydenius redan 1897? 1917. Avlopps- och vattenförsörjningen utvecklades successivt, och äntligen 1910 påbörjades projekteringen av Hangö vattentorn. Samma arkitekt Waldemar Aspel, som precis ritat utbyggnaderna av spa och kasino, bjöds in till uppdraget.

Den starkaste vädjan om rent vatten i Hangö? mot smittsamma sjukdomar? hördes bland läkarkåren, de mest högljudda var stadsläkarna Wilhelm Snellman redan 1889 och Sam Chydenius redan 1897? 1917. Avlopps- och vattenförsörjningen utvecklades successivt, och äntligen 1910 påbörjades projekteringen av Hangö vattentorn. Samma arkitekt Waldemar Aspel, som precis ritat utbyggnaderna av spa och kasino, bjöds in till uppdraget.

Redan från början beslutades det att bygga vattentornet av hållbara material: tegel och granit. Höjden skulle vara 30 meter och volymen på vattentanken 400 m3. Stommen byggdes med 178 000 kalksandsten och 105 000 röda tegel från Tvärminne tegelbruk. Tornet var kantat med granit. Träkrabborna spiralerade runt tornets innervägg.

När byggnaden bara hade stigit till 11 meter rapporterade Hangö Bladets pachinist Charles den 10 september 1910: Mina kära vänner, nu är bara en tredjedel av tornets hela höjd byggd och ändå känns det som att kalla rysningar går genom hela kroppen när man ser på världen där uppifrån. Nu kan man redan se Russarö, för att inte tala om Bengtskär, som man nästan kan ta på. –. Utsikten är redan magnifik, men vad får vi se när tornet står färdigt. Inom en snar framtid kan vi ringa brandtornet i Tammisaari och fråga om väktaren vill skynda iväg flugan som sitter på hans vänstra kind, och borgmästaren i grannstaden kan be oss kolla om hans slips är rak.

När byggnaden bara hade stigit till 11 meter rapporterade Hankö Bladets packningsoperatör Charles:

Mina kära vänner, nu är bara en tredjedel av tornets höjd byggd, och ändå känns det som att kalla rysningar går genom hela kroppen när man ser på världen där uppe. Nu kan man redan se Russarö, för att inte tala om Bengtskär, som man nästan kan ta på. –. Utsikten är redan magnifik, men vad får vi se när tornet står färdigt. Inom en snar framtid kan vi ringa till Tammisaari brandtorn och fråga om väktaren skulle skynda iväg flugan som sitter på hans vänstra kind, och borgmästaren i grannstaden kan be oss kolla om hans slips är rak.

Hankö Bladet 10.9.1910.

Hangöborna som flydde till Bromarvi under den sovjetiska ockupationen ska alltid ha sett efter explosionerna från staden för att se om kyrkan och vattentornet fortfarande fanns på plats. Bombplanen träffade inte tornet, men Sovjetunionen sprängde vattentornet med en tidsinställd bomb dagen efter tillbakadragandet den 3 december 1941.

Byggandet av ett nytt vattentorn var ett av de första rekonstruktionsprojekten. Bertel Liljeqvist kallades som arkitekt, som också ansvarade för ritningarna av stadshuset och centralskolan. Betong valdes som material. Tornets höjd ökade till 48 meter, vattentankens volym till 490 kubikmeter. Klocktavlor som är vända mot fyra riktningar är 2 meter i diameter. Först planerades sjöjungfruskulpturer för ändarna av kolonnerna, men av ekonomiskäl nöjde man sig med de nuvarande skaldekorationerna.

Text: Sampsa Laurinen

Foton: Hangö museum.

Källor: Marketta Wall: Water for the people of Hangö, Hangö stad, 2005

Denna berättelse har tagits fram med stöd av Svenska Kulturfonden.

Lämna en recension

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lyssna på berättelsen på finska. Berättad av Mi Grönlund.
Lyssna på berättelsen på svenska. Berättad av Nina Palmgren.
Lyssna på berättelsen på engelska. Berättad av Nina Palmgren.