Kategori: Militär historia

Hangö stadshus stod färdigt i september 1926. Byggnadens konstruktörer var Armas Lindgren och Bertel Liljequist. Verksamheten i kommunhuset var livlig. Det bjöds på konserter, pjäser, dansuppvisningar och föreläsningar. Hela stadsförvaltningen fanns förstås också i byggnaden. 1941 började fortsättningskriget och ryska trupper sprängde stadshuset i luften när de drog sig tillbaka från staden i december. Det nuvarande rådhuset stod färdigt 1951.

Vapaudenpatsas pystytettiin 1921 saksalaisten 3. huhtikuuta 1918  tapahtuneen maihinnousun  muistoksi.  Suunnittelutyöstä  vastasi Ab Granit ja patsaan ulkoasun  muotoili  kuvanveistäjä  Bertel  Nilsson. Vapaudenpatsas  on  sotien jälkeen ollut kiistanalainen; se purettiin neuvosto vuokraaikana ja pystytettiin uudestaan 1943. Vuonna 1946 patsas purettiin jälleen, mutta vuodesta 1960 patsas on  ollut  nykyisenkaltainen  tekstillä  ”Vapautemme  puolesta”.

Det nazistiska-tyska transitlägret låg i Hangös tullnamn. Den var avsedd för 3 000 soldater, men det fanns hela tiden 4 000, ibland upp till 5 000, soldater. Hangös fördel var en kort sjöresa till de tyskockuperade baltiska hamnarna Tallinn och Liepaja och till Danzig, Polen. Hangö var också en bra vinterhamn, så trupper kunde transporteras året runt.

Fyra dagar innan Tyskland erövrade Tallinn den 28 augusti 1941 gick en estnisk advokat och två småbarnsfar, 36-årige Leonid Tretjakevich (senare Trett), ombord på Örneskeppet i Tallinn bland 600 andra estniska män. Det fanns inga alternativ, för att vägra ringa Röda armén kände till dödsstraffet. Leonid placerades som assistent vid artilleristationen på Västbanken i Hangö, i Varisniemi i Kapellhamnen.

Vattendelaren är en ubåt som sjösattes 10.5. 1933 i Åbo. Fram till 1936 hette båten bara CV 707. Den holländska ingenjörsfirman Ingenieurskantoor voor Scheepsbouw hade beställt fartyget i oktober 1930 som en prototyp av kommersiell ubåt. Finska staten köpte den 1936 och fick namnet Vesikko.