Var i Hangö eller i Finland i allmänhet kan man se namnen på så många kända personer som i Hauensuole? Särskilt på 1500- och 1600-talen har sjöfarare satt sina spår på klipporna i denna naturliga hamn i väntan på bättre vindar. Här kan du hitta mer än 600 gravyrer, antingen som namn eller släktvapen.
Hauensuole blev en naturlig hamn på 1400-talet när Kappelisatama hade blivit för grunt för större fartyg. 1555 skrev Olaus Magnus i boken Historia de gentibus septentrionalibus, eller History of the Northern Nations, om en stor hamn som är så trevlig och säker att det inte finns någon annan i hela Nordens havsområde, kanske till och med i det öppna havet, som kan jämföras med det. För den som seglar från alla håll omfamnar den hinder och skyddar dem som ett naturligt försvar mot både stormar och fiendens flotta. Olaus Magnus fortsätter att denna hamn ligger som en vidsträckt fästning mitt bland berg och dalar i ett naturskönt läge. I dess klippor finns urgamla vapensköldar av de Götiska och Sveanska hjältarna, i enhetlig ordning, men uthuggna på det urgamla enkla sättet, främst för att påminna senare generationer.
Olaus Magnus var känd för att överdriva friskt, men det var sant att svenska stormäns vapen och namn finns här, fast mer från en senare tid. De var antingen soldater eller tjänstemän som var på väg till Östersjön från Sverige, och det enklaste sättet var att åka genom Hankoniemi. Här kan du hitta bekanta namn från historieböcker som Klaus Fleming, som var Finlands ordenshållare på 1590-talet. Bland soldaterna kan nämnas Åke Tott och Torsten Stålhandske, känd från 30-åriga kriget. Flest vapen kan hittas från familjen Oxenstierna, vars medlemmar var både tjänstemän och soldater. Bland dem kan vi nämna bland andra Axel Oxenstierna, som var rikets kansler och praktiskt taget härskare över Sverige när drottning Kristiina var minderårig på 1630-talet.
Hangö museum har tillsammans med Hangö museums vänner arbetat för att bevara detta unika område. Stenarna är fulla av ristningar, men de är nästan omöjliga att se längre när lavar växer i området. Nu undersöker vi vad som kan göras för att få bort lavarna, utan att erodera berget, och därmed även ristningarna.
Text: Museichef Laura Lotta Andersson.
Källa: Olaus Magnus Gothus, De nordliga nationernas historia, Finlandsbeskrivningar, översatt till finska av Kaarle Hirvonen, Keuruu 1973.
Bilder: Aalto-universitetets arkiv, undervisningsbildsamling, finskt landskap. Tirilä, S. Hauensuole bergskärningsdokumentation, Museibyrån. Hangö museum.