Vistiaho lada från Kiiskinen -konstverk
Konstnär Elina Försti
Målaren Elina Förstis verk “Vistiahos lada från Kiiskinen” (Vistiahon lato Kiiskiseltä) finns placerat i Vasa centralsjukhus H-byggnad. Elina Försti ville skapa ett arbete för sjukhuset av en intakt och välbevarad lada. Hon ville avbilda ladan tidigt på våren, då en del av åkrarna är plöjda, men det fortfarande finns en del gammal stubb kvar. Våren är en meningsfull tid för Elina Försti, för det är då ljuset är som renast och den vaknande naturen är som vackrast.
Elina Förstis målningar berättar en historia om tidens gång, förfall, bortgång och förändring
Elina Försti (f. 1971 Evijärvi) är en konstnär som bor och arbetar i Alajärvi. Försti tog examen som målare från Fria konstskolan i Helsingfors år 2000. Hon har deltagit i utställningar i Finland och utomlands sedan 1998. Elinas verk finns i bl.a. i följande konstsamlingar: Statens konstsamling, Paulostiftelsens konstsamling, Nelimarkka museum, Alajärvi, Kannus, Seinäjoki och Vasa städers konstsamlingar och nu i HNS kommunförbunds samling.
I sina målningar skildrar Försti ljus, färg och rymd, med fokus på lador i Sydösterbotten. Försti avbildar även byggnader och objekt som är intressanta för henne. Försti är särskilt intresserad av att jobba med oljefärger. Försti är en konstnär som är engagerad i platser, motiven till hennes konst kommer från där hon lever och bor. Förstis målningar berättar en historia om tidens gång, förfall och bortgång. Den förändring som vi ser i vår vardagliga omgivning.
Vistiaho lada från Kiiskinen - genomförandet av arbetet
Vistiaho lada från Kiiskinen är en oljemålning på linne. Linnet grundmålas med kaninlim och semi-oljegrundfärg enligt ett gammalt recept.
Jag har själv varit på sjukhuset några gånger, säger Försti. Jag ville göra ett verk till sjukhusmiljön som skulle skapa ro, livsglädje och harmoni. Jag hade redan länge planerat att måla denna lada i Vistiaho, som jag passerar flera gånger i månaden på mina promenader och cykelturer i Kiiskinens öppna landskap. Ladan används inte längre som höförråd, men dess tak är väl skött och den står prydligt vid sidan av åkervägen. Som målare var jag intresserad av ladans dörröppning, som delvis var täckt av dörrar, men panelen var gles och ett intressant ljus filtrerades genom sprickorna.
Det stod direkt klart för mig att jag skulle erbjuda sjukhuset ett arbete från en intakt och välbevarad lada. I målningen ville jag avbilda tidig vår, då en del av åkrarna redan är plöjda, men det finns fortfarande en del gammal stubb kvar. Våren är en meningsfull tid för mig, för det är då ljuset är som renast och, enligt mitt tycke, är den uppvaknande naturen som vackrast. Ljuset är starten på en ny växtsäsong och är den bästa tiden på året för mig att arbeta som konstnär. Det var ett nöje att utföra detta beställningsverk under våren, som för mig som konstnär är den mest kreativa säsongen.
Jag gjorde en preliminär skiss och färgplan för målningen redan i höstas. Jag utförde själva målandet mellan april och juni. Då målade jag verket nästan varje dag.
Målningen skapades lager för lager från botten mot ytan. I de lägsta lagren använde jag kontrastfärger som orangeblått och rödgrönt och violettgult. Den motsatta färgen som den lägsta färgen hämmar, det vill säga bryter färgen, och på det sättet kan jag som målare reglera färgens intensitet. Jag gillar att använda ljusa, rena färger, men jag tar bort för mycket flamboyans, till exempel genom att blanda en antydan av motsatt färg direkt med färgen eller genom att lägga den motsatta färgen under. Rent tekniskt gick själva målningsprocessen enligt plan. Jag gjorde bara några förändringar i molnens struktur, och jag var tvungen att justera färgen på taket, d.v.s. hitta en färg genom experiment.
Jag är oerhört tacksam för möjligheten jag fick att göra ett beställningsverk för Vasa centralsjukhus. Sådana möjligheter dyker inte upp särskilt ofta.
Arbetsstadier av målningen "Vistiaho lada från Kiiskinen".
