De evakuerade tog farväl av sitt hem: Fadern och dottern har åkt på evakueringsresa. I bakgrunden syns kyrkan Suistamo.
Den ortodoxa kyrkan St Nicholas of the Estuary ligger i överlämnade Karelen. Det var huvudkyrkan i den tidigare Suistamo ortodoxa församlingen. Kyrkan invigdes den 17 maj 1844 och har ritats av Carl Ludvig Engel.
Projektet att bygga Sankt Nikolauskyrkan i Suistamo startade 1828 när Suodamos präst Feodot Lvov skrev till Finlands andliga regering om det förfallna utrymmet i Suistamos kyrkor. Den finska andliga regeringen beordrade att en offentlig sammankomst skulle hållas i Suistamo om uppförandet av kyrkan. Kyrkan hade också gett tillstånd att bygga kyrkan 1831, och byggnadsritningarna till kyrkan hade upprättats på intendens kansli. Byggnadsarbetet kunde dock inte påbörjas eftersom kyrkritningarna försvann.
Kyrkans längd var 34 m, bredden 20 m vid mitten av korset och 10 m vid kroppen.
År 1834 trodde man att de ursprungliga ritningarna skulle ha legat kvar i den tidigare kyrkvaktens ägo, men två år senare skrev landshövdingen i Viborgs län att ritningarna och kostnadsuppskattningen hade legat kvar på storstadskontoret i S:t Petersburg. Guvernören fick de nya ritningarna från intendenskontoret, och senaten godkände de nya ritningarna 1837.
Carl Ludvig Engel har ansetts som kyrkans formgivare. Originalritningarna har inte bevarats och endast ritningarnas koncept finns i Byggnadsstyrelsens arkiv, vilket visar att ritningarna och arbetskostnadsberäkningen är daterade 23.1.1830 och är undertecknade av CL Engel. I botten av konceptet finns också arkitekt AF Granstedts signatur. I slutet av de av Suistamo sockensällskap utgivna minnesanteckningarna 1955 finns en bilaga om att ”fackmännen”, inklusive den pensionerade byggnadsstyrelsens chef, har uppgett att ritningarna är upprättade och presenterade för Engel av arkitekt Anders. Fredrik Granstedt. Som chef för Engel Intendents filial har de undertecknats och bekräftats av hans underskrift. Författaren till de ursprungliga ritningarna var alltså mest uppenbart arkitekten Granstedt.
Kyrkan var korsformad i planlösning. I västra ändan fanns ett klocktorn, vars fönster inte alls var markerade med fönster. Den färdiga kyrkan hade dock ett falskt fönster på både södra och norra sidan. I den centrala delen av tornet på södra, norra och västra sidorna fanns ett halvcirkelformat fönster med galler. På klocknivå var tornet omgivet av en takfot. Klocköppningarna som slutade i bågen var öppna och försedda med räcken med dekorativa räcken. Tornets böjda åttakantiga tak hamnade på tvären.
Källor: Multimediaprogrammet Historien om de gyllene kupolerna, Iisalmi Evakueringscenter. Suistamoförsamlingens historia, M. Rajamo, Suistamoförsamlingen (1944)