Henrik Ramsay (1886–1951) var en stor inflytande på ekonomin och en statsman men framför allt en passionerad sjöman.
Ramsay skriver i "The Sailor’s Memoirs": De mest förankrade sjömännen kommer från de som börjar med ovärdiga båtar och hemgjorda segel. Om jag ser en mirakulös akvedukt i Kruunuvuorenselä eller Särkänsalmi som doppar ur en säck eller tyger ihoprullade hemma på en mast, då kommer mitt sinne att fröjdas och jag är säker på att de gamla gudarna fortfarande lever. – Om man har fått jobba och jobba för att få en rigg och ett segel och en båt, så är resultatet mycket härligare och mer komplett än om skeppet hade riggats och utrustats från skulpturen.
Ramsay beställde sina första sex egna, Svalan, 1924. Dess designer Gunnar Stenbäck är också ihågkommen som skaparen av Hai-båten. Sjätte klass, en tid av stark tillväxt. Nya idéer prövades. Redan 2 år senare beställde Ramsay en ny båt. Denna gång från Axel Gustaf Estlander.
Ramsays legendariska Estlander sex månader gamla Renata startades hösten 1926. Byggmästaren Arthur Magnus Pettersson var känd för sin respekt för ritningens huvudlinjer, men i till exempel däckets krökning litade formgivarna på hans kunnande -hur.
Efter sommaren 1927 förblev Ramsay fundersam. Vid tidpunkten för sin skapelse levde Renata inte upp till förväntningarna, och Estlander var redan redo att byta till en annan sexa, men Ramsay vägrade. Jag förblev övertygad om att ytterligare erfarenhet och rätt finish skulle hjälpa min sjätte att visa upp sin fulla potential, och under höstens mörka timmar försökte jag bryta ner sommarupplevelserna såväl som Renatas nyckfulla egenskaper. En morgon vaknade jag med ett problem löst. "Masten måste flyttas bakåt", sa min inre röst, och vi flyttade masten och dess rigg en hel fot [30 cm] bakåt. De var skarpa utdrag. Estlander mer än tvivlade och rådde att ge upp verksamheten, men jag trodde på svaret som tanken och instinkten hade gett mig.
Följande sommar gav Renata flera utmärkelser, varav den lysaste var pokalen av de "mest segrande sex" vid Sandhamns regatta 1928. Tävlingen deltog av 30 sex, inklusive de bästa individerna genom tiderna, hela vägen till Amerika .
Så här funderade Ramsay över racingens framtid på sista sidan i sina memoarer: Nya tider ger nya typer. Framsteg inom aerodynamiken kan tvinga vita, utbuktande segel att försvinna, och vindkraften samlas av helt andra vingar. Båtens skrov är förkomprimerade i formar, och sjömannen känner inte längre att skroven lever när vågorna pressar sig mot böjkanterna. Upphetsad i mörker och dimma letar rorsmannen inte efter att marken ska synas, eftersom radarplattan hela tiden visar den exakta platsen. Den säkerhet som instrumenten ger tar över, och mycket av det otaliga som bara erbjuder seglet sin charm försvinner. Seglingens förunderliga mystik försvinner.
Nu över 90 står Renata på gränsen till ett nytt liv, då föreningen Renata, som grundades för att rädda den, samlar in medel för att restaurera båten på ett varv i Ekenäs under ledning av Peter Granström, skulptör från Hangö.
Text: Sampsa Laurinen. Foton: Hangö museum.
Källor: Henrik Ramsay: Sjömansminnen, finska Martti Jukola och JW Rangell, WSOY 1947. Alftan, Liewendahl, Barck: Sexornas Jakt, Finland 6 mR -förbund df 1992. Erkki Maasalo: Sir Henrik får jobb, Fenix-Costs Oy, 2004
Denna berättelse har tagits fram med stöd av Svenska Kulturfonden.