Kaukolanharjus landskap har inspirerat både lokala och besökande konstnärer. Landskapet har förevigats av till exempel Magnus von Wright, Robert Wilhelm Ekman och, mest känt, Albert Edelfelt.
Harju artister
Kaukolanharjus landskap har inspirerat både lokala och besökande konstnärer. Landskapet har förevigats av till exempel Magnus von Wright (1805?1868), Robert Wilhelm Ekman (1808?1873) och, mest känt, Albert Edelfelt (1854?1905).
På 1840-talet skissade von Wright, som tillbringade sommaren hos sina släktingar på Saare herrgård, åsens landskap med blyerts och senare en oljemålning, i vars nedre kant enligt traditionen konstnären avbildade herrgårdens folk och sig själv som student i en mössa. Robert Wilhelm Ekman däremot lärde känna Kaukolanharju när han målade Tammela kyrkas altartavla. Ekman skildrade utsikten från Kaukolanharju som en kol- och pastellteckning 1871. Den mörka tonen i verket är influerad av konstnärens hustrus död samma år.
Von Wrights och Ekmans verk skildrar båda det finska sjölandskapet sett från en hög utsiktspunkt på ett typiskt sätt. Båda verken var förmodligen också bekanta för Albert Edelfelt, som senare gjorde sin egen version av Kaukolanharju-landskapet.
Kajanus, S. Utsikten från Kaukolanharju. 1873-1899. Museibyrå.
Albert Edelfelt
Albert Edelfelt (1854-1905) var en av de viktigaste konstnärerna under den finländska konstens guldålder. Edelfelt studerade och arbetade också utomlands och blev känd både i Paris salonger och vid Europas domstolar.
Under sin karriär hann Edelfelt måla både välkända porträtt och landskapsmålningar. Förutom parisiska skönheter fotograferade Edelfelt även inhemska historiska och religiösa ämnen. Hans stil varierade från historisk romantik till naturalistiska och impressionistiska stilar.
Som konstnär har Edelfelt visat sig ha varit en sorts mellanresenär. Han var inte en verklig reformator eller rebell, utan en lysande målare vars verk gjorde Finland känt för världen. Till Edelfelts mest kända verk hör till exempel ?Drottning Blanka? 1877, ?Ett barns begravning? 1879 och ?Ruokolahti eukko på kirkonmäki? 1887.
Edelfelt på Kaukolanharju
Många av Edelfelts utomhusverk finns i Haikko, Borgå, där konstnären hade en sommarvilla. En av konstnärens mest kända landskapsmålningar finns dock i Inre Finland och på Kaukolanharju i Tammela.
Harju och dess omgivningar blev bekanta för Edelfelt när konstnären gifte sig med sin barndomsvän Anna Elise (Ellan) de la Chapelle (1857?1921), dotter till Saari Herrgård, 1888. Det unga paret tillbringade somrar och jular på hustruns hemgård, vars landskap och människor inspirerade Edelfelt. Han målade till exempel Saares herrgårds byggnader samt sitt verk "Veräjä" i byn Portaa. 1889.
Det mest kända av de verk som skapats på plats är Kaukolanharju vid solnedgången, men Edelfelt skissade även andra versioner på åsen. På skisserna kan man till exempel se gränsstaketet som fanns på platsen och på en annan har konstnären skissat sin fru sittande på en ås.
Foton: Edelfelt, A. Utsikten från Kaukolanharju. Nationalgalleriet/Konstmuseet Ateneum. Edelfelt, A. Skisser från Kaukolanharju.
Kaukolanharju vid solnedgången
Edelfelts verk Kaukolanharju vid solnedgången (1889?1890) skildrar landskapet från åsen till nordväst om sundet mellan Pyhäjärvi och Kuivajärvi. Den skildrar det snart försvinnande ögonblicket av en sommarnatt, när solnedgången är som mest gyllene innan den sjunker bakom horisonten. Den som tittar på landskapet kan se att Edelfelt har definierat sitt verk exakt. Gränstaket och alla tecken på bosättning på platsen har lämnats utanför slutarbetet, så naturen verkar nästan orörd.
Edelfelt färdigställde det verk han skissat på Kaukolanharju i Paris 1890, där det också såldes. Verket saknades länge, innan det slutligen köptes till Ateneums samlingar på 1970-talet. Även om Edelfelt egentligen inte har betraktats som en landskapsmålare, är Kaukolanharju vid solnedgången en av de mest kända finländska landskapsmålningarna.
Albert Edelfelt. Kaukolanharju vid solnedgången. Nationalgalleriet/Konstmuseet Ateneum
Slutförandet av verket beskrivs bäst av konstnärens brev till sin mor:
?En stor solnedgångsvy från åsen är jävligt jobbigt. Jag jobbar som en häst, men jag får ingen nytta av det. Igår var jag helt desperat. Intrycket varar en kvart totalt; då blinkar vattnet silver, rubin, topas och är ensamt i färgen och ändrar både form och färg till det ständigt föränderliga. Och att försöka föreställa sig dessa skogklädda öar, alla mörkblå-svarta med luft och vatten mellan dem, så att det ser platt ut, och dess avstånd till siktlinjen är många mil långt, blir mitt hår grått.?
Albert Edelfelt
Läs mer: Kaukolanharju utsiktstorn
År 1924 uppmanade Finlands Turistförening finländarna att bygga utsiktstorn i natursköna områden. De inflytelserika människorna i sydvästra Tavastland började göra allt. Invigningen av Tammelas utkikstorn Kaukolanharju firades i juli 1926. I högtidstalen hoppades man att utsiktstornet skulle utveckla vår skönhetskänsla samt förädla vår inre människa, och lära oss att respektera Gud, älska vår nästa och vår hembygd och hela landet. Landskapet från utsiktstornet inspirerade åtminstone konstnären Albert Edefelt, som målade en av de mest kända finska landskapsmålningarna ?Kaukolanharju i solnedgången?.
TAMMELA KOMMUN
