DAGENS TIPS: Se en kort dokumentär av fotokonstnären Sanna Kannisto om skapandet av fågelfoton på Hangö fågelstation.

SE

Ubåten Vesikko

Militär historia

Vattendelaren är en ubåt som sjösattes 10.5. 1933 i Åbo. Fram till 1936 hette båten bara CV 707. Den holländska ingenjörsfirman Ingenieurskantoor voor Scheepsbouw hade beställt fartyget i oktober 1930 som en prototyp av kommersiell ubåt. Finska staten köpte den 1936 och fick namnet Vesikko.

Till skillnad från finska flottans andra ubåtar var Vesikko inte en del av finländarnas planer, utan ingick i Tysklands hemliga marina återuppbyggnadsprogram. Tyskarnas mål var att skapa en helt ny typ av rörelse som skulle representera ny teknik och inte första världskrigets standarder. För detta byggdes två testmodeller, E1 i Spanien och CV 707 i Finland. Den senare valdes senare som den första fartygstypen i den nya flottan. Bygget av båda fartygen finansierades av Reichs Marine.

Tyska flottans hemliga sambandsofficer i Finland var överbefälhavare Karl Bartenbach, vars officiella beteckning var finska försvarsmaktens sjöexpert. Under hans ledning byggdes den 496 ton tunga Vetehis-klassen designad av IvS och den 100 ton tunga Saukko, som skulle användas i Laatoka, i Finland. Den tyska flottan var tvungen att designa ett 200-250 tons fartyg som fortfarande skulle matcha de 496 ton tunga ubåtarna av Vetehis-klassen vad gäller anslag.

Beslutet att bygga Vesiko togs 1930 efter flera interna regeringsförhandlingar. Eftersom Liliput-projektet stred mot Versaillesfördraget nämndes inte Tyskland i dokumenten och man beslutade att ubåten endast skulle säljas till länder som tillhörde Nationernas Förbund och berättigade till det aktuella vapnet. Finska staten fick förköpsrätt på båten.

Bygget av CV-707 startade 1931 på Crichton-Vulcan-varvet i Åbo, där också båtar av Vetehis klass byggdes. Tekniskt sett blev båten sin tids mest avancerade: dess dykdjup var dubbelt så högt som tidigare tyska ubåtar, och skrovet kunde byggas utan nitning genom elektrisk svetsning, vilket ökade tryckmotståndet, minskade läckage och påskyndade konstruktionen. Tyskarna testade Vesikko i Åbo skärgård under seglingssäsongerna 1933 och 1934.

Operation under kriget / I samband med den allmänna inledningen av operationer i oktober 1939 fick Vesikko, Vesihiisi och Saukko övervakningsuppdrag i västra Finska viken. Efter vinterkrigets utbrott patrullerade Vesikko till en början utanför Hangö. Den 18 december beordrades den att flytta till Viborgbukten till Koivisto, där ett slag pågick mellan Saarenpää-fortet och två sovjetiska slagskepp. Men när Vesiko anlände till Viipur Bay följande kväll, hade striden redan avslutats. Den svåra frosten försvårade ubåtsverksamheten och Vesikko återvände till varvet i Helsingfors den 22 december och avslutade därmed sitt deltagande i vinterkriget.

Som mästare på Vesiko under kriget:

  • löjtnant Kauko Pekkanen (1939)
  • kaptenlöjtnant Olavi Aittola (1940 och 1941)
  • kaptenlöjtnant Antti Leino (1942)
  • Kaptenlöjtnant Pentti Airaksinen (1942)
  • kaptenlöjtnant Eero Pakkala (1943)
  • kaptenlöjtnant Olavi Syrjänen (1943)
  • kaptenlöjtnant Lauri Parma (1944)

Lämna en recension

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *