Hoppsan! Sidan hittas inte.
Om historien går förlorad, använd sökningen nedan.
År 1924 uppmanade Finlands Turistförening finländarna att bygga utsiktstorn i natursköna områden. De inflytelserika människorna i sydvästra Tavastland började göra allt. Invigningen av Tammelas utkikstorn Kaukolanharju firades i juli 1926. I högtidstalen hoppades man att utsiktstornet skulle utveckla vår skönhetskänsla samt förädla vår inre människa, och lära oss att respektera Gud, älska vår nästa och vår hembygd och hela landet. Landskapet från utsiktstornet inspirerade åtminstone konstnären Albert Edefelt, som målade en av de mest kända finska landskapsmålningarna ?Kaukolanharju i solnedgången?.
Visa merHangö museum grundades redan 1907, även om början var lite stenig. Tammisaari hade ett eget museum inrättat 1906, så Hangö måste också ha ett. Början av 1900-talet var i alla fall en livlig tid på museiområdet i Finland. Det var viktigt att lyfta fram Finlands särdrag mitt i förryskningsförsöken i början av seklet. Museet startade sin verksamhet i Fohlins koja på Korkeavuorenkatu.
Visa merThalatta! Thalatta! Grekiska krigare ropade av glädje detta ord för havet 400 år före tidens ände. Den dåligt drivna militärexpeditionen förvandlades till en lättnad när de såg Svarta havets hemtrevliga stränder. Ett par tusen år senare kan man även i Hangö skrika av glädje Thalatta! Då säger du hej till en underbar trävilla på Vartiovuoris sydsluttning precis vid havet.
Visa merPresentation av Pekka Lindis konstsamling | Jag har ingen egen konstnärlig begåvning. Jag skulle knappt kunna rita en streckgubbe. Min största konstnärliga merit är nog när jag som liten gosse deltog i en känd finländsk teaterpjäs. Min uppgift var att rita en ”spindel” på Aapeli Muttinens väggbräda! Det krävde också en hel del guidning av de äldre gossarna. Jag vet ännu inte idag hur jag lyckades med uppgiften, eftersom publiken brast ut i skratt när de fick se min kolteckning. Således föll det sig naturligt att jag blev en konstuppköpare istället för en konstutövare.
Visa merSkulptören Paula Blåfields keramiska skulpturverk i Vasa centralsjukhus H-byggnad skildrar den rika undervattensvärlden av Kvarkens flador och glosjöar. Olika typer av undervattensväxtligheter som glimmar när solen lyser på dem genom vattnet.
Visa merSkulptörerna Pekka och Teija Isorättyäs skulptur “Exuvia” i Vasa centralsjukhus H-byggnad avbildar Sjöflicksländan. Paret fick idén till konstverket när de seglade i Kvarken. En varm sommarmorgon flög ett stort antal turkosblå sländor runt båten, precis som på en älvbal.
Visa merI Vasa centralsjukhus hus H har konst anförskaffats med den så kallade procentprincipen för att glädja vardagen för såväl sjukhusets kunder som för dem som arbetar där. Konsten i H-huset består av beställningsverk skapade av olika kända finska konstnärer. Dessutom har fotografier av välfärdsområdets kommuner placerats på olika ställen i sjukhuset.
Visa merFotokonstnär Sandra Kantanens ”Herbarium” i Vasa centralsjukhus hus -H presenterar välbekanta och exotiska växter med mikroskopisk precision. Växterna har avbildats med hjälp av en skanner och de två meter höga avdragen avslöjar de minsta detaljerna i växten. Bildernas nästan onaturliga precision avslöjar något om naturens struktur.
Visa merDen mörka och regniga oktoberkvällen 1957 gick motorfartyget Asa Finn, som seglade i kollast, vilse på farleden väster om Hangö och kraschade i klipporna. De passerande fartygens ledningar skakade fartyget och Asa Finn började fylla på med vatten. Captain August Route körde fartyget till närmaste stim där det sjönk mellan Lilla och Södra Klippingen. Asa Finn var bara ett av fartygets namn. Under förbudslagen chartrade fartyget avlastning för törstiga från södra grannen och det var känt under smeknamnet Pirtu-Veera. Fartyget byggdes 1918 i Norköping, Sverige och döptes i Wera.
Visa merI Lappland, Enare och Sodankylä, Finland, har de enda matjordsguldfälten i Finland varit ekonomiskt lönsamma för guldvaskning. Det har funnits flera guldgruvarbetare i Lemmenjokiområdet. Några av dem var proffs som använde maskiner men för många var guldbrytning en livsstil. Guldgrävaren Jaakko Kangasniemi kartlägger guldrushen i Lemmenjoki i en intervju med journalisten Seppo J. Partanen.
Visa merTre nautiska mil från spetsen av parkklipporna österut ligger Sandskär. De lugna sommardagarna i mitten av 1920-talet var den kände sångaren Helge Lindbergs röst långt därifrån. Under sommaren repeterade han 8 konsertprogram på sin egen ö och gav ytterligare hundra konserter över hela Europa varje år. Familjens egentliga hemstad var Wien.
Visa merSpöket vid berättelsens grav har ansetts vara delvis självbiografiskt: som Sara Wacklin samlar en fattig flicka som har förlorat sin far smulor av information här och där, "som en blind kyckling", och lyckas mata sin mamma och lärare med inkomster. Berättelsen är från Sara Wacklins bok Hundrade minnen från Österbotten? från 1844.
Visa mer